# Lubin ## Fakta | | | |---|---| | Grundat | 1798 | | Ursprung | Frankrike | | Huvudkontor | Paris | | Status | Aktiv | | Tillverkning | Loiredalen, Frankrike | | Distribution | Flera kanaler | | Webbplats | https://www.lubin.eu/en/ | Lubin är ett franskt parfymhus med säte i Paris. Huset räknar sin början till 1798, då parfymören Pierre-François Lubin öppnade en butik i staden, och det brukar räknas till världens äldsta parfymhus [15]. De tidiga kunderna ger en överblick över 1800-talets europeiska hov: Napoleons familj, den återinsatta bourbonska monarkin, kungen av England och tsaren av Ryssland. Företaget presenterar sig fortfarande med raden "Perfume maker since 1798". Under mer än två sekler gick huset genom flera händer: grundarens utvalda efterträdare, fyra generationer av familjen Prot, ett franskt parfymhus, ett tyskt doftföretag och en hårvårdskoncern. Runt millennieskiftet tog en tidigare kreativ chef på Guerlain tillbaka det i privat, oberoende ägo. I dag tillverkar Lubin dofter i små mängder i Frankrike, återskapar recept ur sitt eget arkiv och lanserar nya kompositioner av en liten grupp parfymörer. ## Ursprung & grundare Pierre-François Lubin föddes 1774, och företaget kallar honom "den moderna parfymkonstens grundare". Uppgifterna om hans utbildning går isär. Enligt husets egen historik bodde hans föräldrar nära Jean-Louis Fargeons verkstad i Paris. Fargeon var leverantör till drottning Marie-Antoinette och tog sig an den tioårige pojken 1784 [2]. I den versionen fick Lubin efter hand ansvar för hovets skönhetsrecept. När revolutionen hade brutit ut bar han paket från Fargeon till drottningen medan kungafamiljen hölls i Tuilerierna från hösten 1789. År 1792, 18 år gammal, lämnade han Paris och revolutionens oroligheter för Grasse och en annan mästerparfymör, Tombarelli. Där lärde han sig det som företaget kallar "den italienska metoden", som Katarina av Medici hade fört från Florens till Frankrike två sekler tidigare. En historik från Fragrantica, byggd på intervjuer, ger ordningen omvänt: Lubin lärde sig parfymkonsten i Grasse från tio års ålder och flyttade till Paris som sextonåring för att avsluta sin utbildning hos Fargeon [13]. Båda versionerna är överens om de två lärarna och om kopplingen till Marie-Antoinettes parfymör. De skiljer sig i ordningen och årtalen. År 1798, efter revolutionen, öppnade Lubin en egen butik i Paris [2]. Han döpte den till "Au Bouquet de Roses". Enligt företaget var namnet en diskret hyllning till den avrättade drottningen, som hade tyckt om rosdoften Fargeon framställde åt henne. Fragrantica skriver att namnet hedrade Marie-Antoinettes favoritblommor och favoritparfym. De första kunderna var de moderiktiga unga parisare som dök upp efter skräckväldet, kallade Incroyables, och deras väninnor, Merveilleuses. Enligt företaget kom deras extravaganta stil snart att stå för ett nytt slags parisisk savoir-vivre, och Lubins dofter följde med. Kejsarinnan Joséphine, gift med Napoleon I, lät honom leverera hennes parfym. Napoleons syster Pauline Bonaparte, senare furstinna Borghese, gav enligt huset sitt namn åt en av hans skapelser. ## Historia & milstolpar ### Parfymör åt Europas hov När den bourbonska ätten återtog makten 1815 gjorde Lubin anspråk på titeln "innehavare av det franska hovets skönhetshemligheter", det arv han sade att Fargeon hade lämnat honom. Under beskydd av hertigen av Angoulême, vars hustru Marie-Thérèse var det enda av Marie-Antoinettes barn som överlevde revolutionen, döpte han om butiken till "Aux Armes de France", efter det kungliga vapnet. Utnämningar till hovleverantör följde. Enligt företaget blev Lubin hovleverantör till Georg IV av England 1821 och till tsar Alexander I av Ryssland 1823. Wikipedia anger att han skapade "Eau de Chypre" åt den ryske kejsaren 1821. Under Louis-Philippes och drottning Maria Amelias regeringstid, som inleddes 1830, fick huset till slut titeln officiell parfymör vid det franska hovet. ### Familjen Prot och fabrikernas tid År 1844 gick huset över till Félix Prot, som hade gått i lära hos Lubin och som företaget beskriver som grundarens andlige arvtagare [2]. Prot började föra ut verksamheten utomlands. Han byggde också det som Lubin kallar Europas första moderna parfymfabrik, i Cannes på Franska rivieran. Den öppnade 1873, och där användes ångmaskiner för att tillverka parfym och utvinna eteriska oljor. Hans son Paul Prot tog över 1885. Företaget beskriver honom som en utåtriktad ledare som talade flytande engelska och tyska, reste mycket och byggde upp ett internationellt nätverk under en karriär på mer än femtio år. År 1900 öppnade han en tillverkning i Courbevoie, i utkanten av Paris, som enligt huset var Frankrikes största parfymfabrik vid den tiden. Hans söner Marcel och Pierre drev verksamheten under 1920-talet. ### Den amerikanska marknaden Lubin beskriver USA som platsen för sina största kommersiella framgångar. Källorna skiljer sig något i när det började. Enligt Wikipedia importerades Lubins parfymer till Amerika 1830 [12]. Företaget daterar sin expansion i USA till slutet av 1830-talet, då Theo Studley utsågs till dess första amerikanska representant i New York [2]. Lubin etablerade sig också i New Orleans och St. Louis. Studley representerade huset i mer än sextio år. När han gick i pension 1898 startade Lubin ett eget dotterbolag i New York. Dotterbolaget tvingades stänga 1930, efter kraschen 1929, men en agent höll distributionen i USA igång. Huset fortsatte att lansera nya parfymer under det svåra decenniet. Nuit de Longchamp, som kom 1937, blev enligt företaget en stor framgång i USA. ### Nystart efter kriget Vid andra världskrigets slut 1945 tog kusinerna André och Paul Prot, söner till Marcel och Pierre, över ledningen. År 1955 lanserade de Gin Fizz, komponerad av parfymören Henri Giboulet. Enligt Fragrantica skapades den som en hyllning till Grace Kelly samma år som hon vann en Oscar för The Country Girl. L'Eau Neuve kom 1968, och företaget beskriver den som ännu en framgång för den sista generationen av familjen i ledningen. ## Ägande Familjen Prots era tog slut 1969, då familjen bestämde sig för att sälja företaget [12]. Därefter följde en rad företagsägare. På 1970-talet ägdes huset av det franska parfymhuset Roger&Gallet. År 1984 köptes det av Mülhens, ett av de äldsta tyska parfymhusen, med säte i Köln. Lubins tillverkning flyttade då till Mülhens fabrik i Bickendorf utanför Köln. Tio år senare, 1994, togs Mülhens i sin tur över av det tyska hårvårdsföretaget Wella, som i slutet av 1900-talet beslöt att göra sig av med Lubin. Den nye ägaren blev Gilles Thévenin, tidigare kreativ chef på Guerlain. När han tog över anges olika beroende på källa. Företagets egen historik placerar det bara "i slutet av 1900-talet", då Thévenin och två av Paul Prots söner "bestämde sig för att ta över märkets öde" [2]. Fragrantica daterar räddningen till 1998 och beskriver ett hus på randen till konkurs, som Thévenin räddade med stöd av tidigare ägare och av parfymörer som arbetade om gamla recept [13]. Wikipedia placerar övertagandet i början av 2000-talet [12]. Under Thévenin blev Lubin oberoende igen. Wikipedia beskriver huset som fortfarande privatägt, med ett dotterbolag i New York och ett i London. Företagets registrerade adress är 3 rue du Roule i Paris. CaFleureBon beskrev 2015 Thévenin som husets kreative chef och ordförande. ## Filosofi & positionering Lubin presenterar sig som ett parisiskt hus som för vidare idealen från grundaren 1798. Företaget säger att det har gjort parfym "i mer än 220 år", och det uttalade målet är att fortsätta skapa parfymer av högsta kvalitet "som ska förtrolla kommande generationer". I praktiken används arvet på två sätt: huset återskapar recept ur arkivet, och det beställer nya parfymer som lånar namn, platser eller berättelser från det förflutna. Arbetet med att återskapa gamla dofter är det mest utmärkande i det synsättet. Enligt företaget och Fragrantica hjälpte parfymörer som hade arbetat för Lubin under tidigare decennier den nya ledningen att rekonstruera bortglömda recept. Det gjorde det möjligt att bland annat ta tillbaka Nuit de Longchamp och Gin Fizz. Dagens säkerhetsregler sätter gränser för hur nära originalet sådana rekonstruktioner kan komma. När huset försökte återuppliva den gamla Daïmo för en ny kollektion visade det sig att originalreceptet inte klarade dagens IFRA-regler för doftämnen, så bara namnet behölls. Thévenin har också använt intervjuer för att beskriva en affärsfilosofi. I en intervju med Fragrantica 2019 sade han att marknaden för exklusiva parfymer hade rubbats av rabatter på nätet, och att Lubin aldrig hade satt höga priser bara för att sänka dem kraftigt senare. Han beskrev husets ordinarie kollektion som "inte dyr" för sin kategori. När det gäller hållbarhet säger företaget att dess doftrecept använder växtbaserade ingredienser "så långt det är praktiskt möjligt", och att det steg för steg förenklar förpackningarna för att minska mängden papper och plast. Inga certifieringar från tredje part finns dokumenterade. ## Produkter & innovation Lubins parfymer är indelade i flera namngivna kollektioner. Classique-kollektionen innehåller Gin Fizz tillsammans med Black Jade, Grisette, Kismet, Epidor, Princesses de Malabar, Upper Ten for Her och Kigriz. Evocations-kollektionen innehåller L'Eau Neuve, Itasca, Vetiris, Attique, Jardin Rouge, Mandarino och Brittany Breeze. Talismania-kollektionen samlar Idole de Lubin, Upper Ten, Akkad och Korrigan, medan en serie som heter Portraits de femmes består av tre dofter med namnen Anna, Eva och Magda. På sin sida "Talents" lyfter huset fram en liten krets medarbetare: parfymörerna Delphine Thierry, Olivia Giacobetti och Thomas Fontaine samt glaskonstnären Serge Mansau, som har formgett flaskor åt märket. ### Historiska skapelser Bland husets tidiga parfymer är Eau de Chypre, skapad åt tsar Alexander I 1821, den bäst dokumenterade. Nuit de Longchamp (1937), Gin Fizz (1955) och L'Eau Neuve (1968) är de 1900-talsparfymer som i dag är närmast förknippade med märket, och de två första har rekonstruerats utifrån sina ursprungliga recept. En recension från 2005 på doftbloggen Bois de Jasmin uppskattade att huset under sin historia har skapat omkring 466 dofter, och noterade att dess ställning bleknade under 1900-talet [16]. ### Idole de Lubin Idole de Lubin var den första parfymen som skapades under de nya ägarna. Den komponerades av Olivia Giacobetti och delar namn med en Lubin-doft från början av 1960-talet, men är en ny komposition och ingen nyversion. Lanseringsåret anges på två sätt i samma artikel på Fragrantica: Thévenin sade att Idole presenterades 2004, i en förserie på 300 flaskor, medan artikeln daterar den officiella lanseringen till 2005 [13]. Giacobetti byggde parfymen kring kryddvägarna till sjöss. Bland noterna finns rom, saffran, pomerans, svartkummin, sockerrör, läder och rött sandelträ. Bois de Jasmin recenserade den i november 2005 och gav den fyra stjärnor. Recensionen kallade den ett av parfymörens mörkaste och mest sinnliga verk och menade att den passar män lika väl som kvinnor, eftersom den saknar ett tungt blommigt hjärta. ### Upper Ten Upper Ten kom 2015 och är komponerad av Thomas Fontaine. Namnet kommer från ett uttryck som den amerikanske poeten Nathaniel Parker Willis myntade runt 1850 om industrialismens självgjorda elit. I företagets lanseringstext beskrevs den som doften av en herrklubb i New York eller Chicago år 1880, byggd på ceder, sandelträ och läder med en blommig ton av pelargon, kardemumma och kanel över en bas av ambra och mysk. ### Aristia År 2019 introducerade Lubin Aristia, en kollektion som huset beskriver som "Haute Parfumerie". I en intervju på doftmässan Esxence i maj 2019 beskrev Thévenin den som husets motsvarighet till haute couture: sex extraits de parfum, tillverkade i mycket små mängder och förbehållna ett begränsat antal exklusiva återförsäljare, som han uppskattade till högst omkring 100 i hela världen [14]. Thomas Fontaine och Delphine Thierry skapade tre av de sex parfymerna var, efter en utvecklingstid på mer än tre år. Namnet kommer från det grekiska ordet för förträfflighet, som Thévenin kopplade till Homeros skildringar av hjältemodiga krigare. Varje parfym hyllar en gestalt från en annan civilisation: Gajah Mada, en javanesisk general från 1300-talet; Daïmo, en japansk daimyo; Condottiere, en legoknektsanförare från den italienska renässansen; Galaor, en kringvandrande spansk riddare från 1100-talet; Sinbad, den legendariske sjöfararen från Basra; och Sarmate, inspirerad av krigare från det sena romerska riket. Thévenin beskrev kollektionen som ett bevis på att Lubin kunde göra parfym på hög nivå "utan fusk och marknadsföringstrick". ## Erkännande Inga utmärkelser finns dokumenterade för huset. Dess historia och nystart har däremot fått återkommande uppmärksamhet i doftpressen. Fragrantica publicerade en lång intervju med Thévenin om husets historia och rekonstruktionen av de gamla recepten, och en andra intervju 2019 om Aristia-kollektionen. CaFleureBon skrev om lanseringen av Upper Ten 2015, och Bois de Jasmin recenserade Idole de Lubin 2005. Husets plats i parfymens kulturhistoria vilar till stor del på kundkretsen. Den tidiga historien är knuten till societeten under Napoleontiden, och bland de dokumenterade kunderna och dem som dofter tillägnats finns kejsarinnan Joséphine, Pauline Bonaparte, Georg IV och Alexander I. Gin Fizz lade till ett namn från 1900-talet på den listan genom sin hyllning till Grace Kelly. ## Nuläge Lubin är ett aktivt, privatägt parfymhus. Tillverkningen återvände till Frankrike 2004, och parfymerna görs nu i små mängder i Loiredalen [12]. Enligt Wikipedia säljer huset genom ett nätverk av flera hundra exklusiva återförsäljare i omkring 30 länder. Det har också en webbutik och en butik i Paris, på 21 rue des Canettes. ## Tidslinje {#belagg-timeline} | År | Händelse | Källa | |---|---|---| | 1798 | Pierre-François Lubin öppnar sin butik 'Au Bouquet de Roses' i Paris | https://www.lubin.eu/en/history/ | | 1815 | Efter bourbonrestaurationen döps butiken om till 'Aux Armes de France' | https://www.lubin.eu/en/history/ | | 1821 | Officiell leverantör till Georg IV av England (och till tsar Alexander I år 1823) | https://www.lubin.eu/en/history/ | | 1821 | Eau de Chypre skapades för den ryske kejsaren Alexander I | https://en.wikipedia.org/wiki/Parfums_Lubin | | 1830 | Titel som officiell parfymör till det franska hovet under Ludvig-Filip och Maria Amalia | https://www.lubin.eu/en/history/ | | 1844 | Huset övergår till Félix Prot, som utbildats av Lubin | https://www.lubin.eu/en/history/ | | 1844 | Ägandet övergår från grundaren Pierre-François Lubin till Félix Prot (familjen Prots ägande fram till 1969) | https://www.lubin.eu/en/history/ | | 1873 | Parfymfabrik i Cannes öppnar, med användning av ångmaskiner | https://www.lubin.eu/en/history/ | | 1885 | Paul Prot tar över | https://www.lubin.eu/en/history/ | | 1898 | Lubin-ägt dotterbolag skapas i New York | https://www.lubin.eu/en/history/ | | 1900 | Produktionsanläggning öppnas i Courbevoie nära Paris | https://www.lubin.eu/en/history/ | | 1930 | Det amerikanska dotterbolaget stängs efter börskraschen 1929; distributionen i USA fortsätter via en agent | https://www.lubin.eu/en/history/ | | 1937 | Nuit de Longchamp lanseras | https://www.lubin.eu/en/history/ | | 1945 | André och Paul Prot tar över | https://www.lubin.eu/en/history/ | ## Signaturprodukter {#belagg-products} - **Gin Fizz (1955)** — Det nya teamet lanserade Gin Fizz 1955, en skapelse av den hyllade parfymören Henri Giboulet. — https://www.lubin.eu/en/history/ - **Nuit de Longchamp (1937)** — Nuit de Longchamp mötte en otrolig framgång i USA — https://www.lubin.eu/en/history/ - **L'Eau Neuve (1968)** — lansering av L’Eau Neuve med stor framgång 1968 — https://www.lubin.eu/en/history/ - **Idole de Lubin (2005)** — Idole var den första parfymen från Lubin under de nya ägarna. Den lanserades officiellt 2005. — https://www.fragrantica.com/news/History-of-Lubin-Interview-with-Gilles-Thevenin-2030.html - **Eau de Chypre (1821, historical)** — År 1821 skapade Pierre François Lubin «Eau de Chypre» för den ryske kejsaren Alexander I. — https://en.wikipedia.org/wiki/Parfums_Lubin ## Omnämnd i {#belagg-press} - **Fragrantica** — Intervju av Elena Knezevic med ägaren Gilles Thevenin om Lubins historia och återupplivandet av gamla formler (Gin Fizz, Nuit de Longchamp, L'Eau Neuve, L de Lubin); publiceringsår visas inte i den hämtade texten — https://www.fragrantica.com/news/History-of-Lubin-Interview-with-Gilles-Thevenin-2030.html - **Fragrantica** (2019) — Sergey Borisov intervjuar Gilles Thevenin på Esxence (16 maj 2019) om Aristia-kollektionen: extraits de parfum, högst cirka 100 försäljningsställen världen över, 250 EUR per 100 ml — https://www.fragrantica.com/news/Gilles-Thevenin-About-Aristia-a-New-Exclusive-Collection-By-Lubin-12252.html - **CaFleureBon** (2015) — Lanseringsmeddelande för Upper Ten (parfymör Thomas Fontaine), 15 november 2015 — http://www.cafleurebon.com/new-fragrance-lubin-paris-upper-ten-the-scent-of-success/ - **Bois de Jasmin** (2005) — Recension av Idole de Lubin av Olivia Giacobetti, 4 stjärnor (25 november 2005; sparad endast som verktygssammanfattning, ej ordagrann) — https://boisdejasmin.com/2005/11/fragrance_revie_17-2.html ## Källor 2. (T1) https://www.lubin.eu/en/history/ 12. (T3) https://en.wikipedia.org/wiki/Parfums_Lubin 13. (T3) https://www.fragrantica.com/news/History-of-Lubin-Interview-with-Gilles-Thevenin-2030.html 14. (T3) https://www.fragrantica.com/news/Gilles-Thevenin-About-Aristia-a-New-Exclusive-Collection-By-Lubin-12252.html 15. (T3) http://www.cafleurebon.com/new-fragrance-lubin-paris-upper-ten-the-scent-of-success/ 16. (T3) https://boisdejasmin.com/2005/11/fragrance_revie_17-2.html --- Glowpedia · · Publicerad 2026-10-13 Citera gärna med länk till artikelns URL.