Fagron

Fagron är en läkemedelskoncern inom extemporeberedning som grundades i Rotterdam i Nederländerna 1990 av Ger van Jeveren [10]. Extemporeberedning innebär att ett läkemedel tillverkas på beställning för en enskild patient, till exempel när en standarddos eller beredningsform saknas, eller när patienten reagerar dåligt på den massproducerade versionen. Fagron levererar råvaror, färdiga baser, utrustning och tjänster som apotekare, förskrivare och sjukhus använder i det arbetet. Företaget är i första hand en leverantör till andra företag och inte ett beautymärke för konsumenter, men flera av dess serier når in i hud- och hårvård: hårvårdsserien Neogen, TrichoConcept-baserna för behandling av håravfall, krämbasen Cleoderm och ärrgelén Nourisil MD med silikon.

För ett namn som bara går tillbaka till 1990 har Fagron haft en slingrig väg som företag. Det köptes av belgiska Omega Pharma 2000, blev en del av det börsnoterade Arseus 2007 och gav till slut sitt namn åt hela det noterade bolaget, när Arseus NV bytte namn till Fagron NV vid slutet av 2014. I dag är koncernen noterad på Euronext Brussels och Euronext Amsterdam under kortnamnet FAGR. Den är fortsatt aktiv och publicerar resultat och håller bolagsstämmor 2026.

Ger van Jeveren startade Fagron i Rotterdam som distributör av råvaror till läkemedel. Den verksamheten knöt det unga företaget till ett gammalt hantverk. Extemporeberedning, alltså att ta fram och lämna ut skräddarsydda läkemedel, beskrivs som apotekaryrkets historiska grund. Den gör det möjligt för apotekare att anpassa ett läkemedel efter patientens behov när standarddosen eller beredningsformen inte finns, eller när den ger en allergi.

Företaget byggdes på att förse de apotekare som fortfarande gör det här arbetet. Om det första decenniet finns inte mycket mer dokumenterat än att Fagron förblev ett nederländskt företag fram till uppköpet 2000.

Kring millennieskiftet följde belgiska Omega Pharma en strategi kallad "buy-and-build": koncernen köpte mindre företag och samlade dem i specialiserade divisioner. Fagron var ett av de viktigare förvärven och togs över 2000 [10].

2006 samlade Omega Pharma sina verksamheter inom professionell vård, som sålde till vårdpersonal i stället för till konsumenter, under en ny paraplyorganisation som fick namnet Arseus. Från början rymde Arseus ett 35-tal små företag, och Fagron blev en del av den nya strukturen. Året därpå, efter att företagsledningen köpt loss verksamheten (management buy-out), blev Arseus ett självständigt bolag genom en börsnotering den 5 oktober 2007, med handel på Euronext Brussels och Euronext Amsterdam [10]. Omega Pharma behöll till en början 24 procent av aktierna. Det noterade bolagets aktier togs senare med i Belgiens index BEL Mid och i Amsterdam Small Cap Index (AScX).

På den tiden var Arseus en bred leverantör till vården. Utöver Fagron drev koncernen Arseus Dental, som sålde tandvårdsutrustning som kameror och röntgenapparater till tandläkare och tandtekniska laboratorier. Arseus Medical levererade medicinska och kirurgiska produkter till specialistläkare, äldreboenden, hemsjukvårdens sjuksköterskor och sjukhus. Corilus tog fram programvara för journaler och annan vårdinformation. 2012 omorganiserades koncernen: Arseus Dental och Arseus Medical ersattes av två nya divisioner, Healthcare Solutions och Healthcare Specialities, medan Fagron och Corilus fortsatte som tidigare.

Omorganisationen blev kortlivad. 2014 sålde koncernen merparten av Healthcare Solutions och Healthcare Specialities, som under en tid hade gått sämre än väntat. Kvar blev Fagron, Corilus och en ny, liten division kallad HL Technology, som utvecklade och tillverkade utrustning för tandvårds- och ortopedibranschen och bara stod för 3 procent av omsättningen 2013. I december 2014 beskrev företagets egen profil Arseus som två divisioner, Fagron och HL Technology. Fagron levererade då farmaceutiska råvaror, utrustning, koncept och extemporeberedning till apotek och sjukhusapotek i 30 länder.

När extemporeberedningen nu stod i centrum för koncernen följde namnet efter. En extra bolagsstämma den 12 december 2014 godkände att bolagsnamnet ändrades från Arseus NV till Fagron NV, och från den 1 januari 2015 handlades aktierna under det nya kortnamnet FAGR [9]. Namnet som Omega Pharma hade köpt fjorton år tidigare hade blivit namnet på hela det börsnoterade bolaget.

Siffror från 2012 ger en bild av Fagrons storlek strax före namnbytet: omkring 1 500 anställda, en omsättning på 400 miljoner US-dollar, närvaro i 29 länder i Europa, Afrika, Nord- och Sydamerika, Asien och Stillahavsområdet samt ett 150 000-tal kunder i fler än 55 länder. 2025 redovisade koncernen intäkter på 952 miljoner euro. Samma år höll den en kapitalmarknadsdag för att presentera sin strategiska plan och sina finansiella mål.

Fagron har inget moderbolag. Fagron NV är självt den börsnoterade koncernen, ett bolag som lyder under belgisk lag.

Ägarhistorien går genom Arseus-åren. Efter noteringen 2007 hade Omega Pharma fortfarande en minoritetspost, som bolaget sålde till riskkapitalbolaget Waterland i november 2009 [10]. Marc Coucke behöll 11 procent av aktierna via sitt investmentbolag Couckinvest. 2014 sålde han ytterligare aktier, så att hans andel sjönk till mellan 8 och 9 procent.

Vilken nationalitet företaget har beror på vilken del av strukturen man menar. Fagron grundades i Rotterdam, och huvudkontoret ligger kvar där; kontoret för investerarrelationer finns på Fascinatio Boulevard i Rotterdam [7]. Det noterade moderbolaget i koncernen är däremot ett belgiskt bolag med säte i Waregem i Belgien [10]. Företagets besked från 2014 beskrev samma uppdelning: det belgiska noterade bolaget hade sitt säte i Waregem, medan koncernens dagliga verksamhet sköttes av ett nederländskt dotterbolag med huvudkontor i Rotterdam. Fagrons ursprung och operativa huvudkontor är nederländska, medan den juridiska hemvisten är belgisk.

Fagron sammanfattar sitt syfte i en enda mening: "Together we create the future of personalizing medicine." Företagets egen berättelse bygger på tre idéer ur den meningen. "Together" syftar på samarbetet med apotekare, förskrivare, sjukhus och industri, så att de kan ge sina patienter kvalitet, säkerhet och service. "Create" beskriver målet att erbjuda hela utbudet av produkter och tjänster som behövs för att bereda personanpassade läkemedel. "Personalizing medicine" är själva målet, som företaget kopplar till bättre effekt, kvalitet och säkerhet och till lägre vårdkostnader.

Företaget anger flera skäl till att arbetet är viktigt. Det pekar på en växande och åldrande världsbefolkning. Det menar att extemporeberedning ökar räckvidden för massproducerade läkemedel, så att behandlingen kan anpassas efter varje patient. Och det lyfter fram extemporeberedning som ett sätt att hålla läkemedel tillgängliga, genom att tillverka läkemedel som inte längre säljs kommersiellt och genom att hjälpa till att lösa tillfälliga läkemedelsbrister när myndigheterna begär det.

Fagron delar in verksamheten i några breda områden. "Essentials" omfattar råvaror för extemporeberedning, omförpackade enligt god tillverkningssed, samt förpackningar och förbrukningsmaterial. "Brands" omfattar egna halvfabrikat och baser, laboratorieutrustning, programvara för extemporeberedning och farmakogenetiska tester, som visar hur en patients gener kan påverka hur ett läkemedel verkar. "Compounding Services" omfattar steril och icke-steril extemporeberedning samt utlagd tillverkning för apotek och sjukhus. En "Academy" erbjuder utbildning, kurser och en videoplattform om extemporeberedning. Företaget har också en receptsamling, en databas med skräddarsydda recept kopplade till de tillstånd de kan förskrivas för.

Enligt företaget arbetar fler än 400 apotekare inom Fagron. Kunderna är yrkesverksamma, inte allmänheten: produkterna säljs främst till apotek, förskrivare och sjukhus, även om företaget också har en webbutik.

En stor del av Fagrons eget sortiment består av "vehiklar", de neutrala baser som apotekaren blandar en aktiv substans i för att få fram ett färdigt läkemedel. SyrSpend är serien av vehiklar för suspensioner som tas via munnen, och den används för att göra om ett läkemedel till en vätska som går att svälja. Pentravan är en transdermal bas, gjord för att föra ett läkemedel genom huden. DiluCap är en serie hjälpämnen, de inaktiva ingredienser som utgör huvuddelen av innehållet i en kapsel. FagronLab, en serie utrustning för extemporeberedning, beskrivs av företaget som den första globala produktlinjen i sitt slag.

Serierna som ligger närmast beauty och personlig vård bygger på samma idé. Cleoderm är en kräm för användning på huden, tänkt som bas för personanpassade hudbehandlingar. Nourisil MD är en ärrgel av silikon. Företaget rekommenderar den som förstahandsbehandling både för att förebygga och behandla ärr och keloider, och säger att den verkar genom att bilda en osynlig barriär över ärret och öka fukten i huden [4]. Pigmerise är ett växtextrakt från frukten av svartpeppar, som Fagron erbjuder för behandling som ska ge tillbaka pigmentet vid tillstånd där huden förlorar sin färg, till exempel vitiligo.

Fagrons arbete inom hårvård kretsar kring TrichoTech, ett växtbaserat aktivt komplex som företaget beskriver som patenterat, även om inget patentnummer har publicerats. Enligt Fagron kopplas TrichoTech till ny hårväxt genom att stimulera "neogenfasen", den del av hårets cykel då nytt hår bildas [4]. Tekniken finns i två serier. TrichoConcept är en serie baser för extemporeberedning till personanpassad behandling av alopeci, alltså håravfall. Företaget kallar den den första globala serien av multifunktionella vehiklar för extemporeberedning med TrichoTech.

Neogen är kosmetiksidan av samma teknik. Fagron beskriver den som den första kosmetikserien med TrichoTech, framtagen för personanpassad behandling av alopeci. Serien består av NeoOil, NeoWash och NeoCond, alltså en olja, ett schampo och ett balsam. Enligt företaget bygger komplexet i NeoWash på sju eteriska oljor från bergen i Brasilien. Fagron uppger också att alla Neogen-produkter är veganska och inte testas på djur, och att de är fria från parabener, propylenglykol, alkohol, färgämnen, vaselin och 1,4-dioxan [6]. Det är företagets egna uppgifter och de gäller bara Neogen-serien. Inget certifieringsorgan nämns, och inga certifieringar från tredje part finns dokumenterade för serien. Fagron rapporterar dessutom att hårets ytskikt fick bättre struktur efter sex användningar av produkterna tillsammans.

Fagron beskriver arbetet med miljö, sociala frågor och bolagsstyrning (ESG) som en del av sin kärnstrategi. Ramverket har fem områden: att minska miljöpåverkan, bland annat utsläpp av växthusgaser, energianvändning och avfall; förmåner för de anställda; ansvar i leverantörskedjan; att ge tillbaka till samhället, bland annat genom tillgång till vård; och god bolagsstyrning, som omfattar regelefterlevnad och arbete mot korruption. Vd:n Rafael Padilla har sagt att ESG är centralt i företagets sätt att arbeta.

Företaget redovisar tre nyckeltal för 2025: 73,3 miljoner enheter extemporeberedda läkemedel levererade, direkta och energirelaterade utsläpp av växthusgaser på 8 680 ton koldioxidekvivalenter samt ett medarbetarengagemang på 87 procent [8].

Fagron är aktivt. Investerarsajten redovisar siffror för helåret 2025: intäkter på 952 miljoner euro, 193 miljoner euro i återkommande rörelseresultat före räntor, skatter, av- och nedskrivningar (REBITDA) och en nettovinst på 92 miljoner euro. Där finns också resultatet för första halvåret 2026 och en ordinarie och extra bolagsstämma som hölls den 11 maj 2026 [5].

Företaget säger att det växer i Europa, Mellanöstern och Afrika, Nordamerika och Latinamerika, med omkring 70 kontor och anläggningar för extemporeberedning. Företagets egna sidor anger olika siffror för antalet anställda, och ingen av dem är daterad: startsidan nämner 5 000 anställda i fler än 30 länder [2], medan ESG-sidan talar om fler än 3 000 kollegor [8]. Båda ligger långt över de omkring 1 500 anställda som registrerades 2012.