La Martina

La Martina är ett argentinskt kläd- och livsstilsföretag som är uppbyggt kring polo. Lando Simonetti grundade det i Buenos Aires 1985 som tillverkare av utrustning för professionella spelare [2]. Från sadlar och stövlar växte det till ett märke för sport- och fritidskläder, som Wikipedia beskriver som en argentinsk tillverkare av lyxiga sport- och fritidskläder.

Namnet når också skönhetshyllan genom en serie parfymer. Dofter med namnet La Martina har funnits sedan 2007, och en användardriven parfymdatabas listar 41 lanseringar med känt årtal [6]. Företagets egen presentation handlar dock främst om kläder, accessoarer och teknisk poloutrustning. Det är fortfarande aktivt, med säsongskollektioner som sträcker sig in i 2026.

Simonetti, en argentinare med italienskt ursprung, hade gjort karriär inom modebranschen i USA innan han flyttade tillbaka till Argentina 1985 [4]. Han hade spelat mycket polo i sin ungdom och såg en lucka för utrustning gjord för proffs. Han började med sadlar och stövlar i läder och lade sedan till skjortor och kepsar. För att betona märkets argentinska rötter köptes omkring 65 procent av materialen in lokalt, enligt en fallstudie i Financial Times.

Uppgifterna om vem som grundade företaget skiljer sig åt. Märkets egen historik nämner bara Lando Simonetti [2]. En utställarprofil från modemässan Pitti Immagine Uomo nämner Lando Simonetti och Gachi Ferrari tillsammans [7]. På företagets webbplats finns Gachi Ferrari med bland medlemmarna i familjen Simonetti, inte som medgrundare. Den engelska Wikipediaartikeln motsäger sig själv: faktarutan anger Michel Pieron som grundare, medan brödtexten säger att La Martina grundades av Lando Simonetti [3]. De flesta källor, bland dem branschpressen, nämner Simonetti.

Med en liten marknadsföringsbudget satsade Simonetti på ryktesspridning och evenemang. Han startade ett närstående bolag, Polo Management Group, som arrangerade stora poloturneringar runt om i världen i samarbete med märket.

Under 1990-talet kom märkets första offentliga milstolpar. Enligt företaget bildade det ett pololag med högt handikapp (i polo betyder ett högre handikapp en starkare spelare), öppnade La Casona, en flaggskeppsbutik i Buenos Aires, och blev officiell klädleverantör till Polo World Cup.

Tillväxten kom när poloklädseln tog steget in i modet. År 2000 rapporterade företaget en försäljning på 1,2 miljoner dollar och sålde redan via internet. WWD skrev senare att märket blev internationellt känt i början av 2000-talet. När Financial Times fallstudie kom 2012 hade den årliga försäljningen passerat 200 miljoner dollar [4].

Populariteten lockade också fram kopior. År 2009 beslagtog tysk polis 20 ton förfalskade kläder, sedan köpare klagat på att La Martina-hologrammen på tröjor köpta via eBay tvättades bort [3].

År 2010 skrev La Martina ett globalt licensavtal med Guards Polo Club i Storbritannien, den klubb som är närmast förknippad med den brittiska kungafamiljen. Företaget säger att avtalet gjorde dess Military Jacket känd i hela världen, och beskriver sig som klubbens officiella klädpartner, med en butik några meter från den kungliga logen.

Modeboomen skapade ett dilemma. Modet lovade mycket snabbare tillväxt, medan polomarknaden var liten: omkring 20 000 professionella spelare i världen och 30 000 fritidsspelare, främst i Argentina, Brasilien, Mexiko, Storbritannien och USA. Simonetti oroade sig för att distributionen i Europa hade blivit för bred, särskilt i Italien, där lokala licenstagare drev märket mot rent mode.

Hans svar, så som Financial Times fallstudie beskriver det, var att åter sätta polo i centrum och satsa på det han kallade "kvalitetsvolym" [4]. Han minskade antalet europeiska distributörer, avslutade avtalet med sina italienska partner och startade ett bolag i Schweiz för att sköta verksamheten i Europa. Butiksnätet inriktades på flaggskeppsbutiker i städer som Milano, Rom och Madrid och på sommarorter som S:t Tropez, Capri och Sylt, plus egna hörnor i varuhus som Harrods. När studien gjordes ökade försäljningen i Europa och Latinamerika med mer än 20 procent om året.

Märket öppnade sin första butik i London 2015.

En ny fas började i januari 2025, när La Martina utsåg Antonella Di Pietro till sin första kreativa chef [5]. Hon hade tidigare varit chefsstrateg för varumärket hos Tod's och kreativ chef hos PVH, som äger Tommy Hilfiger. Hennes första kollektion, för hösten 2025, visades under herrmodeveckan i Milano. WWD beskrev utnämningen som en del av en strategi för att förnya märket och lyfta det till en högre nivå. År 2026 släppte märket en vårkollektion i begränsad upplaga tillsammans med streetwearmärket Supreme och juveleraren Jacob & Co.

Wikipedia anger La Martina som ett privatägt företag [3]. Inget externt moderbolag eller förvärv finns dokumenterat. Företaget beskriver sig som ett familjeföretag, och på webbplatsen citeras familjen som säger att de byggde upp märket och förtjänade respekt "med det vi hade som familj".

Källorna skiljer sig åt om vem som leder företaget i dag. Enligt webbplatsen drivs La Martina numera under ledning av Adrian Simonetti [2]. I januari 2025 beskrev WWD grundaren Lando Simonetti som nuvarande vd [5].

Även huvudkontorets placering anges på två sätt. Wikipedia placerar det i Buenos Aires, medan Financial Times fallstudie beskriver ett separat schweiziskt bolag som startades för att sköta verksamheten i Europa, och märkets schweiziska webbutik har ett schweiziskt momsnummer. De två beskrivningarna behöver inte stå i konflikt: Argentina är märkets ursprung och Schweiz är hemvist för den europeiska verksamheten.

Flera produktkategorier tillverkas på licens. Under månaderna före januari 2025 skrev La Martina ett femårigt avtal med den schweiziska lädervarutillverkaren Gamat SA om design, tillverkning och distribution av accessoarer. I januari 2025 räknade företaget med att avtalet skulle öka intäkterna med 15 procent. Skor tillverkas på licens av Giano och glasögon av Jet Set. Vilket företag som tillverkar La Martinas dofter är inte offentligt dokumenterat.

La Martina definierar sig genom polo snarare än genom mode. "Vi använder inte polo för att marknadsföra märket – vi är polo", står det på den tyskspråkiga webbplatsen, som berättar om familj, fair play och fyrtio år av hantverk. Slogan, som på tyska lyder "Spiele mit Herz, lebe mit Ehre", betyder "Spela med hjärtat, lev med heder".

Ett kort manifest talar om att ta sig tid för sig själv, för sina nära och för planeten. Det nämner integritet och respekt för människor och natur som grundvärderingar, och uttrycker en förhoppning om att inspirera kommande generationer att bygga en renare och rättvisare värld. Några konkreta miljömål följer inte med det.

Financial Times fallstudie beskriver en kundhierarki i fyra nivåer. Produkterna planeras först för professionella polospelare, sedan för fritidsspelare, därefter för poloentusiaster och först sist för modekunder. Simonetti citeras där med uppfattningen att märkets innehåll är La Martinas enda bestående konkurrensfördel, och att det måste skyddas mot frestelsen att växa snabbt genom mode.

Evenemang är fortfarande centrala för den positioneringen. "Vi sponsrar inte polo. Vi arrangerar det", säger företaget och hänvisar till en kalender med poloevenemang i London, Buenos Aires, Dubai och Milano. De genomförs tillsammans med Polo World, en byrå för polotjänster som grundades 1994 och arbetar nära märket. Genom åren har La Martina också samarbetat med namn som Cartier, Hermès, Maserati, Royal Salute, Hublot, Bentley, Piaget och Nespresso.

Teknisk poloutrustning är fortfarande kärnan i märket. Sortimentet omfattar sadlar, hjälmar och skydd, som enligt företaget bygger på löpande utveckling och eget hantverk. Märket erbjuder också en skräddarsydd tjänst för polospelare.

Runt utrustningen finns en bredare klädverksamhet för män, kvinnor och barn. Den omfattar pikétröjor i rugbystil, ytterkläder, skinnjackor, väskor, glasögon och espadriller, samt kollektioner i begränsad upplaga som Guards Capsule. Military Jacket, som hör ihop med licensen från Guards Polo Club, är det plagg som företaget själv lyfter fram.

Parfymserien löper vid sidan av detta som ett eget spår. De första La Martina-parfymerna, Bayres Hombre och Bayres Mujer, är från 2007, och lanseringarna fortsatte med ungefär två om året under det följande decenniet. De senaste dokumenterade lanseringarna är de fyra dofterna i Colonias Intensas från 2021. Märkets egen webbplats presenterar inga dofter, och den officiella historiken nämner dem inte.

Det som skrivits om La Martina kommer främst från affärs- och modepress snarare än från utmärkelser. Newsweek International skrev 2008 att märket hade "förändrat kungarnas sport genom att ge spelarna mer skydd och komfort" [3]. En krönika i Financial Times från 2012 av Dominique Turpin vid handelshögskolan IMD, som IMD senare publicerade på nytt, använde företaget som fallstudie i hur man står emot snabbt mode. Där framställdes La Martina som ett av allt fler företag från tillväxtmarknader som byggt ett globalt varumärke. WWD har rapporterat om dess ledning och licensaffärer och gett det äran för att ha fört in poloklädseln i det breda modet.

La Martina är aktivt. Webbplatsen marknadsförde en kollektion för hösten och vintern 2026, efter vårkollektionen 2026 med Supreme och Jacob & Co. Företaget beskriver en etablerad närvaro i Europa, Latinamerika och Mellanöstern och en fokuserad strategi för Asien. I januari 2025 räknade WWD till flaggskeppsbutiker i Milano, Saint-Tropez och Megève, franchisebutiker i städer som Marrakech, Casablanca, Kuwait City, Kapstaden och Kairo, samt omkring 400 återförsäljare runt om i världen.

Det är mindre tydligt om parfymserien är aktiv. Inga La Martina-parfymer lanserade efter 2021 finns dokumenterade, och seriens nuvarande status är inte offentligt klarlagd.